Idag hände något spännande. Grannens bin började svärma. Något som var nytt för både dem och för oss. Eftersom Christine var ensam hemma med barnen gick vi över för att hjälpa henne. På vägen dit fick jag syn på bisvärmen som satt och gojade sig i en rönn. Det var väldigt roligt att få se något som man tidigare bara sett på bild. Vi stod och kliade oss i huvudet en stund. Ja, Christine hon kliade sig riktigt ivrigt till och med för ett bi hade förirrat sig in i hennes hårburr. Så bläddrade vi en stund i vår bi-bok och så skred vi till verket.
Först sprutade Jenk vatten på bina så att de skulle dra ihop sig i tron om att det blev dåligt väder. Sedan skakade han kvisten så att bisvärmen med drottningen i mitten föll ner i en pafflåda. Så på med ett spärrgaller. Eftersom drottningen är större än de andra bina ryms inte hon genom gallret, trots att de andra bina har möjlighet att flyga ut och in ur lådan. De hålls ändå nära sin drottning. Det gäller nu att vi har fått med drottningen i lådan, annars svärmar de snart på något annat ställe. Men det återstår att se. Om vi gjorde rätt eller inte, vet vi inte riktigt, men själva tycker vi att det gick bra.
Ps. Så här ett år efteråt kan jag meddela att det lyckades riktigt bra. Året efter är svärmen vid liv, den fungerar bra och har delats ytterligare en gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar